Inlägg

Igår var det dags för mig att fylla år igen. Denna gång var det 34 som gällde. Jag har alltså levt i 34 år, vilket som många av er numera vet inte var en självklarhet för några år sedan.

Som ni kanske märkt så har det inte blivit speciellt mycket skrivande den senaste tiden. Detta beror mycket på att det egentligen inte hänt så mycket i mitt liv. Jag har tränat, klättrat och jobbat på som vanligt. Samtidigt som jag likt alla andra försökt ducka Coronan. Något jag lyckats bra med än så länge (ta i trä) trots att...

Så var det då dags, dags att återuppta det här med skrivandet här på bloggen. Det var som sagt ett bra tag sen. Men nu är det äntligen dags att återuppta skrivandet. Åtminstone för min egen skull.

Igår var det den 4e juli. Ett datum som betyder väldigt mycket för väldigt många människor. Kanske speciellt för människor på andra sidan Atlanten då det är USA:s nationaldag. För mig personligen betyder inte detta datum speciellt mycket. Dagen före, den 3e juli däremot. Det är ett datum som betyder en hel del för mig.

Det var nu ett tag sedan jag skrev av mig. Som jag nämnt i tidigare inlägg så har det berott på att det egentligen inte hänt så värst mycket i mitt liv. Åtminstone inte kring det jag tänkt skriva om här.

Efter en helg uppe i Bohuslän så var man igår eftermiddag tillbaka i Göteborg där det först väntade några timmars klättring innan man ramlade ner i soffan för att först se Mästarnas Mästare som sedan följdes av scouting av framtida (förhoppningsvis) Robinsonäventyr.

I en tid då Covid-19 försöker göra sitt för att ta över världen så är det trevligt att åtminstone emellanåt tänka på något annat. Att inte behöva tänka på att bunkra käk eller det där så otroligt tröttsamma toapappret, som också helt plötsligt verkat bli det enda folk lägger fokus på.

En vecka har nu gått sedan jag fyllde år. 33 år. Det låter allt bra mycket äldre än jag känner mig. Om det är positivt eller negativt låter jag vara osagt.